För ca ett halv år sedan blev min ena dotter antastad av en man. Han hade pratat med mig innan och sen kom han tillbaka. Det tog någon sekund innan jag förstod vad som hände. Polis tillkallades och när jag skulle beskriva mannen var det bara hans sjuka blick jag kom ihåg. Ögonfärg, hår, klädsel mm vara bara mörkt och det var mörkt ute. Jag blev både rädd och senare förbanna, det gällde ju min dotter. Trots det, och jag är också både skärpt och uppmärksam när jag är ute så kunde jag inte lämna mer information. Och det har inte blivit klarare nu. Man fryser och blir paralyserad när något oväntat och farligt inträffar.
LP var alldeles för tvärsäker när hon hördes i rätten och det brukar väcka tankar om att något inte stämmer.